Jag hade gjort en hel del kortare filmer, med olika kamrater, förr.
Jag tänker på klassiker som "TRAPPHUSET". Frågosportprogrammet "ÄVEN BARN FÅR REUMATISM". Och den "CANNIBAL HOLOCAUST"-inspirerade "snuff-film" som skildrar D.r Grand Rappold´s chockerande död, i en djungeldekorerad källare
Lägg där till otaliga jaktsekvenser, surrealistiska monologer och de festliga sketcherna med Hårde John och vi börjar komma upp i en ansenlig mängd härlig amatörvideomagi.
Men när Mikael"Plattmattsson"Paulsson tillfrågade mig om intresset av att göra en film tillsammans, insåg jag att, här hade jag en seriös snubbe, som menade allvar. Killen hade visioner och visste vad han ville helt enkelt. Bara en sådan sak som att filmen ABSOLUT måste handla om en man vid namn D.r Martin. Hmmmm. Nu när jag tänker efter, så hade han nog inte fler krav än det.
Vecka 44, år 1995, satte vi oss i alla fall ner och skrev manuset till filmen FART. En del tillägg gjordes vid juletid samma år och i Juni 1996 drog grovarbetet i gång.
Större delen av rollistan besattes av folk i vår trumspelande bekantskapskrets och till själva filmandet använde vi en, lånad och redan då antik, VHS-C-kamera.
Vår plan var att få färdigt hela kalaset, inklusive specialskriven musik och ihopklippning ( med en redigeringsapparat tillhörandes en viss P.O.Nilsson. ), på tre till fyra veckor.
Det optimistiska schemat havererade förstås totalt och det dröjde till början av 1997 innan vi satte på linsskyddet för sista gången.
Sedan hände absolut ingenting.
Åren gick. Bilar såldes. Folk flyttade och hårfästen kröp upp. Då och då togs ämnet "filmen" och hur vi någon dag måste göra den klar, upp. Men det kom aldrig längre än till snack. Och vårt skötebarn fick stå ut med att ligga där, i sin speciella FART-väska, skrikandes efter uppmärksamhet, bekräftelse och fullbordan.
Ett tag hade vi planer på att bege oss till Björn ( obducenten Jönsson och påkörd lodis i FART. ) Perborg i Göteborg. Han hade nämligen en alldeles egen datamaskin och med den kunde man tydligen klippa ihop film. Så jag och Plattmattsson plöjde noga igenom alla de timmar av filmat råmaterial vi hade, för att välja ut de bästa tagningarna. Vi blev också tvungna att skriva om manuset lite, då vi faktiskt inte filmat alla de scener som skulle vara med.
Det var nu vi började inse, att vissa scener skulle bli ohyggligt svåra att klippa ihop. Ett råd till alla aspirerande filmmakare där ute. Gör era storyboards INNAN ni filmar! INNAN! Inte efter!
Hur det nu än var, så kom vi aldrig iväg till Göteborg. Och FART-väskan blev förpassad till sin plats i garderoben, ännu en gång.
Hösten 2006 började det hända saker igen. Jag lärde känna en viss Oscar Hjelmgren. Sanslöst munter sprattgök, i besittning av en filmklippande datamaskin.
Och på våren 2007, ( alltså 10 år efter att sista scenen filmats ), satte jag och Plattmattsson oss ner med Oscar bakom spakarna, för att äntligen klippa ihop FART.
Det var magiskt att se alla dessa lösryckta klipp, vi levt med under så många år, växa ihop med varandra, blandas med ljudeffekter och musik och faktiskt bli en film. Vi fick trimma den rejält, då tempot var minst sagt segt och den övergripande kvaliteten på i stort sätt alla områden, lämnade mycket övrigt att önska.
Men det var en film. VÅR film!
Kommentatorspår spelades in och DVD-omslag snickrades ihop. Och 2008, efter 13 långa år, så var projektet FART fullbordat.
Med FART ute ur garderoben infann sig ett stort tomrum.
Något måste fylla det och det dröjde inte länge innan arbetet började på FART2.
Utgångspunkten blev ett synopsis jag skrivit på redan 1996, under inspelningen av FART.
Detta har vi sedan utvecklat rejält och spektaklet som växt fram, kommer bland annat att bjuda på ordvitsar, häxdoktorer och ett globalt fängelse av jeanstyg.
3D-animatören Magnus Hagerman är anlitad och Kompositören Christoffer Gräntz och jag, har redan spelat in filmens första musikstycke.
En ny sidekick till Lundin ( återigen gestaltad av Plattmattsson. ) är också inskriven. Men då den tillfrågade skådespelerskan har som krav att få läsa manuset ( som ännu inte är klart ) innan hon ger besked, väntar vi med att avslöja hennes namn.
Möjligtvis kommer vi efter denna rulle att bli beskyllda för att vara intoleranta nekrofober. Men det bjuder vi på.
